<?xml version="1.0" encoding="ISO-8859-1"?>
<!-- generator="FeedCreator 1.7.1" -->
<rss version="2.0">
    <channel>
        <title>Högdalen Business School</title>
        <description>veckans affärer från HBS</description>
        <link>http://www.hogdalen.biz</link>
        <lastBuildDate>Mon, 12 May 2008 06:03:36 +0100</lastBuildDate>
        <generator>FeedCreator 1.7.1</generator>
        <image>
            <url>http://www.hogdalen.biz/images/bild_hero_intro.gif</url>
            <title>hogdalen.biz logo</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz</link>
            <description>Feed provided by hogdalen.biz. Click to visit.</description>
        </image>
        <item>
            <title>Du har aldrig varit kär</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=70</link>
            <description>&lt;b&gt;Vi fick ännu en text fastspikad på dörren till rektorsexpeditionen. Samma tätskrivna rättshaveristprosa. Samma desperata behov av att bekänna. Vi har renskrivit den och sållat bland de värsta missförstånden. &lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Jag heter Fredrik. Ett tag försökte jag försörja mig som journalist. Det gick ganska bra. Jag gav ut en samhällsengagerad kamsportstidning som hette Atlas tillsammans med några vänner. Vi fick massa priser och hela upplagan sålde slut på några timmar. Folk ringde som galna och erbjöd jobb. Nästan alltid av fel anledning, men det spelade mindre roll. Livet lekte och industrin älskade mig. Trots det blev det aldrig några fler artiklar. Jag har knappt skrivit en rad sedan den där tragiska höstdagen då jag satt och jobbade med en text om det nya förbudet mot att dofta för starkt när man åker tunnelbana. 
&lt;p&gt;
Det börjar med att det dunsar till under brevlådan. Det är årets upplaga av Ikeakatalogen. I samma stund jag lyfter upp den inser jag att allt är redan sagt och att det går inte att säga det bättre än så här. Själv kommer jag aldrig ens att komma i närheten. Och det är tyvärr långt ifrån det värsta. Att vara slut som artist går väl att leva med. Men det uppenbaras också en betydligt värre sanning medan jag bläddrar i katalogen. Någonstans mellan kapitlen &quot;Blanda arbete med nöje&quot; och &quot;Drömmar du har råd med&quot; förstår jag att någonting är skumt. Det finns nämligen ett problem med alla former av samhällskritik. Hur kritisk du än är kommer du aldrig i närheten av att beskriva hur jävligt samhället är på riktigt. 
&lt;p&gt;
Men ikeakatalogen kommer inte bara i närheten. Ikeakatalogen är mitt i prick. Och ingen kan vara så bra.  Det finns bara en rimlig förklaring. Det är samhället som är en kopia av ikeakatalogen. Inte tvärtom. Jag drar den enda logiska slutsatsen. Ikea måste förstöra om vi någonsin ska bli lyckliga igen. Om Usama Bin Ladn hade problem med Sverige skulle inrikesflyget landa i Kungens Kurva istället för på Bromma flygplats. Nu har han tyvärr inte det, så jag får göra det själv istället. 
&lt;p&gt;
Jag skrider genast till verket. Filmar mig framför mitt altare där jag läser upp en sista hälsning. Klär mig i svart. Drar på mig mina tunnaste skinnhandskar och tar gratisbussen till Ikea. Utanför entrén möter jag en välbekant gestalt i designade snickarbyxor som delar ut flygblad. Av texten att döma verkar han vara ute i ungefär samma ärende som jag, fast av en helt annan anledning. Det är Martin Timell. En sann pionjär. Du kanske trodde det var Fredrik Reinfeldt som uppfann det nya arbetarpartiet? Fel. 
&lt;p&gt;
Martin kramar om mig och pekar mot det proppfulla möbelvaruhuset. &lt;br&gt;
- Kolla vad mycket folk. Det är förjävligt. &lt;br&gt;
- Vad menar du?&lt;br&gt;
- Men fattar du inte? Det är tisdag. &lt;br&gt;
- Ja?&lt;br&gt;
- Inte nog med att dom är för lata för att snickra sina möbler själva. Dom skolkar från jobbet också.&lt;br&gt; 
- Martin. Jag har en idé. &lt;br&gt;
&lt;p&gt;
Jag böjer mig framåt och viskar i hans öra. Han skiner upp. Vi tar varandra i handen och går in på Ikea. Jag älskar det här stället. Du kan gå runt varv efter varv och se ditt liv passera i revy. Sova, leka, sova, jobba, äta, sova, jobba, knulla, äta, sova, jobba, generation efter generation efter generation. Ett nutidshistoriskt ekorrhjul. En gigantisk släktkrönika hopsnickrad av laminerade spånskivor, mintgröna soffkuddar och isterband med stuvad potatis á 49 kronor.
&lt;p&gt;
Vi vandrar runt mellan de självuppfyllande profetior som hjälpligt förklätts till avdelningar i ett möbelvaruhus. Kök, vardagsrum, flyktingmottagning, sovrum, lägenhetsbråk, badrum, arbetsförmedlingen, Thailand och Kellogs special-K. 
&lt;p&gt;
Och jag fattar vinken. Här är köket där min familj ska äta frukost tillsammans innan vi ger er oss av till våra respektive arbetsplatser för att förtjäna vår nya heminredning. Till dagis, skolan, fabriken eller i min frus fall, just det kök vi köpt på krita. 
&lt;p&gt;
Här är vardagsrummet där det är meningen att jag ska misshandla henne medan våra otacksamma, tjocka barn sitter i den räntefria soffan och skruvar upp volymen på tevespelet för att slippa höra vems fel det vi inte har alla skruvar i påsen. 
&lt;p&gt;
Här är Sultanmadrassen som jag hoppas ska stå i någon annans jävla sovrum när jag vaknar på måndag. Här är Ikea Work, en hel avdelning med möbler vars enda syfte är att påskynda processen att en gång för alla upphäva skillnaden mellan arbete och fritid. &lt;br&gt;
- Jo, jag vet Martin. Det kunde varit värre. Jag kunde snickrat ihop arbetsplatsen själv också. Men snälla, sluta posera. Enda gången det är roligt att göra-det-själv är när man egentligen har råd att låta bli. 
 &lt;p&gt;
Vi smiter vidare till avdelningen för mediamöbler där vi träffar vi två gamla kompisar. Pensionsspararen Samhällsjournalistik och hans efterblivna kusin Mediakritik har hittat en teve-soffa. De äter GI-mat, tittar på varandras program, runkar och tävlar om vems dåliga samvete som tar sig mest orimliga proportioner. När Martin berättar att man kan snickra sina egna möbler i nya Grand Theft Auto utbryter fullt slagsmål. De gastar om köpfria dagar, tevefria veckor, och snickarfria månader. 
&lt;p&gt;
- Köpfria dagar? Jag har fan haft ett köpfritt liv och det är inte ett dugg roligt. 
Det började med betalningsanmärkningarna. Sedan räckte det med att för många hade kollat att jag har betalningsanmärkningar. Härom veckan fick jag indragen sjukpenning för att jag gjort för många uttag på bankomaten. Det är nämligen ett tecken på vårdslöshet, ett tecken på promiskuösitet, ett tecken på att jag är en sån som ligger med vem fan som helst utan att tänka på eventuella konsekvenser och dessutom trivs med det. 
&lt;p&gt;
Mina högst eventuella arbetsgivare skiter i mina dåliga betyg. Jag har haft jävligt få jobb som krävt ens grundskoleutbildning. De ville bara veta hur ofta jag tar ut pengar med bankomatkortet och hur ofta jag ligger med vilt främmande människor. Det är inga problem att vara helt dum i huvudet. Bara jag inte ser lösaktig ut bakom disken. 
&lt;p&gt;
Det cirkulerar en helig skrift bland Sveriges månglare. Spärrlistan. En förteckning över de minst kreditvärdiga medborgarna i landet. Personer med så låg betalningsmoral att ingen försäljare någonsin bör upprätta någon som helst affärsförbindelse med dem. Swedens Least Wanted. Jag älskar dom allihop. Jag gör det här för deras skull. 
&lt;p&gt;
Visste du att man kan göra en fet jävla bomb av Ikeas populäraste produkt, de oundvikliga värmeljusen? Stoppa dom förslagsvis i förvaringslådan Slugis tillsammans med lika delar av den växtnäring som de saluför på blomavdelningen. Visserligen behöver du nån form av detonator, men sen är det bara att tejpa igen och låta Slugis rulla iväg på sina söta små möbelhjul. Vill du bli martyr kan du alltid sitta på själv. 
&lt;p&gt;
Jag ska precis verkställa mitt uppdrag då någon knackar mig på axeln. Det är representanter från Svenskt Näringsliv och min fackförening SKTF.    &lt;br&gt;
- Snälla Fredrik, låt bli. Du behöver inte göra det. Har du verkligen gett dialogmodellen en chans?&lt;br&gt;
Jag drabbas av någon sorts allergisk reaktion och förvandlas till superhjälten Ikeapojken, monstret i en småländsk science fiction. &lt;br&gt;
-Men ser ni inte att dom säljer uppblåsbara arbetsförmedlingar på barnavdelningen?&lt;br&gt;
Jag flyger upp genom taket och cirklar runt några varv för att leta efter en lämplig plats att släppa min dödliga last. Nu ska ni fan få se på värmeljus. 
Jag är jävligt trött på det offentliga samtalet. Allt jag har att säga går att uttrycka så mycket bättre med ett stort, rykande hål i den del av Skärholmen som kallas &quot;Kungens Kurva&quot; efter en tidigare regents sexuella utsvävningar. 
&lt;p&gt;
Då händer något jag inte alls räknat med. Missilförsvaret drar igång. Ikea har i samråd med Alice Bah tagit fram ett fruktansvärt antiterroristvapen. Stora skorstenar på taket pumpar ut ekologiskt bingobraj. Jag hinner inte undan, utan flyger rakt in i ett moln. Trots att jag försöker hålla andan känner jag hur fingrarna kliar av iver efter att skrapa tristesslotter. En jättelik megafon vrålar ut sifferkombinationer på gotländska. 
&lt;p&gt;
Jag störtar bakom en chorizovagn. Lägger mig i fosterställning, gråter tyst och överväger att vara lite mer aktiv när det gäller placeringen av de sexhundrasjutton kronor jag har skramlat ihop i pensionsbesparingar. Då känner jag en trygg hand mot min axel. Det är Fredrik Lindström. Han tar min hand och leder mig ner till bottenvåningen och världens modernaste psykakut som de precis inrättat bredvid reklamationsavdelningen. En depåspruta Trilafon senare känns livet så där underbart innehållslöst igen. Jag sätter mig och plaskar ett tag i bollhavet innan jag går upp och köper några fler värmeljus på Martins kort. Färdtjänsten kör hem mig och befriar mig från tvångströjan. 
&lt;p&gt;
Jag stapplar över tröskeln, famlar i mörkret och lyser upp rummet med värmeljusen. Jag rycker till. Det ligger någon i sängen. I lågornas sken framträder en bekant gestalt. Det är Mona Sahlin, världens mest missnöjda sosse.&lt;br&gt;
- Har du saknat mig? &lt;br&gt;
Jag torkar lite dräggel ur mungipan och försöker stamma fram ett svar.  Mona är naken så när som på några aggressiva afrikanska smycken och en långvårdssärk i design av Gudrun Sjödén. &lt;br&gt;
- Allt ska bli bra igen, Fredrik. Jag älskar dig. &lt;br&gt;
I samma stund inser jag att det inte finns nån jävla sandstrand under trottoaren.&lt;br&gt;
-En sak bara innan vi lägger oss, Mona. Du har aldrig varit kär.&lt;p&gt;

</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Sat, 21 Apr 2007 06:44:00 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Den sista Coca-Colan på nya arbetsförmedlingen</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=69</link>
            <description>&lt;b&gt;Vi hittade den här bekännelsen utanför rektorsexpeditionen på en maskinskriven lapp med rättshaveristformgivning. Killen verkar ha seriösa problem...&lt;/b&gt;&lt;p&gt;

Jag heter Fredrik. Jag är en av de 1 456 014 svenskar som röstade på nya moderaterna. Det var inte enbart av välvilja, utan till viss del också en egoistisk handling. Jag hade dragit på mig ett tungt bidragsberoende som jag ville bli av med. &lt;p&gt;

Det gick betydligt snabbare än jag vågat hoppas. Redan dagen efter valet gjorde arbetsförmedlingen ett hembesök. De förklarade att det fanns plats för mig inom den numera vita sektorn med det nysvenska namnet &quot;hushållsnära tjänster&quot;. På gammal svenska betydde det att jag skulle städa hemma hos en kulturdirektör i Stocksund. &lt;p&gt;

Det lät visserligen som ett stort steg på vägen tillbaka till ett värdigt liv, men jag kunde ändå inte låta bli att känna en viss oro. Hur skulle jag ha tid att städa hemma hos mig själv om jag var tvungen att jobba? Det visade sig inte vara något större problem. De erbjöd mig genast en egen städhjälp i form av en mikrobiolog från Iran som tidigare varit för lat för att köra taxi men som kvicknat till rejält av pigreformen.&lt;p&gt;

Redan efter några dagar hade min oro övergått i flit och framtidsoptimism. De nya förmånliga villkoren för småföretagare innebar att jag hade råd att anlita ännu fler hembiträden. En ful akademiker vattnade blommorna, en polsk rörmokare utan avtal diskade och tvättade och som kronan på verket lät jag en funktionshindrad invandrarkvinna, som tidigare simulerat en rad oattraktiva personliga egenskaper för att slippa jobba, gå ut med afghanhunden Filippa som jag nu hade fått tid att skaffa mig. &lt;p&gt;

Det var nästan som om jag på egen hand satt fart på samhällsproduktionen. Den mörka tid då en majoritet av Stockholms befolkning var bidragsknarkande kulturarbetare fullt upptagna med att dricka skattefinansierad öl på varandras releasefester kändes avlägsen. &lt;p&gt;

Det skulle dock bli ännu bättre. Jag fick en lysande idé som skulle lösa arbetslösheten för all framtid. Det fanns ju liksom inget som sa att mina hembiträden nödvändigtvis måste städa hemma hos mig. De skulle ju lika gärna kunna städa där det var meningen att jag skulle städa. Fick jag bara tag på någon som var tillräckligt oattraktiv på arbetsmarknaden skulle jag dessutom kunna göra mig en hacka på mellanskillnaden. Jag skulle kunna leva på andras arbete, utan att arbeta själv, precis som när jag var bidragsberoende. Med den marginella skillnaden att det nu kallas &quot;företagande&quot;. &lt;p&gt;

Jag sprang genast ner till arbetsförmedlingen för att rekrytera en lämplig kandidat. &lt;br&gt;
- Hej, kan jag få en zigenare eller somalier?&lt;br&gt;
- Finns inga.&lt;br&gt;
- Men var är alla?&lt;br&gt;
- Städar hemma hos varandra. &lt;br&gt;
- Men det är ju fruktansvärt. &lt;br&gt;
- Vi vet. McDonalds ringde nyss. De ville ha tillbaka arbetslösheten. &lt;br&gt;
- Men vem ska nu dela ut gratistidningar och värva medlemmar till Greenpeace?&lt;br&gt;
- Ingen aning. Allt vi har att erbjuda är den där mannen. &lt;br&gt;
I ett hörn står Carl Bildt, den kanske minst nya av de nya moderatena, och trampar oroligt som om han fått hundbajs på seglarskorna.&lt;br&gt;
- Han har fått sparken från regeringen och trodde han skulle komma undan med att leva på styrelsearvoden. &lt;br&gt;
Datorteket kom tillbaka! Allt är förlåtet!

</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Mon, 02 Apr 2007 06:17:10 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Metropia</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=68</link>
            <description>Efter en del turer är det nu klart att filmen Metropia kommer att ha premiär 2009. Filmen är en lätt dokumentär roadmovie om Roger från Farsta som inte gillar att åka tunnelbana. Om du tänker dig att någon av filmerna här på skolan hade tagit anabola, gått en kurs i dramaturgi samt skaffat sig någon typ av känsloliv förstår du precis vad det handlar om. 

&lt;p&gt;Tarik Saleh regisserar och manus har skrivits av Tarik, Stig Larsson och en person med viss anknytning till Högdalen Business School. Design och animation står Martin &lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.layoutkungen.se&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt; Layoutkungen&lt;/a&gt;Hultman för. Atmo och Zentropa producerar. </description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Fri, 16 Mar 2007 11:07:39 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Veckans välfärdssjukdom</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=67</link>
            <description>&lt;b&gt;De ekologiska varorna, butikerna och deras anhängare dyker upp överallt. Nuförtiden är de vanligare än före detta programledare på platser där det bor många människor med bra ekonomi men dåligt samvete.&lt;/b&gt; &lt;BR&gt;&lt;BR&gt;

Jag har just läst &lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.harpercollins.com/book/index.aspx?isbn=9780060745868&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&quot;Nation of Rebels&quot;&lt;/a&gt; (eller &quot;The Rebel Sell&quot; som originalutgåvan kallas) av &lt;i&gt;Joseph Heath&lt;/i&gt; och &lt;i&gt;Andrew Potter&lt;/i&gt;. Boken är en uppgörelse med amerikansk alternativkultur och det delas ut smällar åt alla möjliga håll. Företeelser som stadsjeepar, hippies, Adbusters och Naomi Klein attackeras, enligt författarna, från vänster. Boken driver tesen att de kulturyttringar som vanligen kallas alternativa eller oberoende varken är det ena eller det andra. Inga nyheter direkt. Men delen om ekologisk konsumtion är riktigt bra. &lt;BR&gt;&lt;BR&gt;

Att få folk att handla ekologiskt är ett billigt trick. Det handlar om att skuldbelägga enskilda individer för samhällsproblem. Det är precis samma sak som när arbetsförmedlingen berättar att arbetslösheten är ditt personliga problem. Att det är dig det är fel på, inte arbetsmarknaden. Att arbetslösheten endast kan åtgärdas genom att du tar datorkörkort eller får lägre a-kassa. &lt;BR&gt;&lt;BR&gt;

Alice Bah och hennes kumpaner jobbar på samma sätt. Miljöförstöring och djurplågeri är ditt fel och kan endast åtgärdas genom att du köper en viss typ av varor på ett visst sätt. Det finns dock en betydande skillnad. Ingen tar arbetsförmedlingen på allvar. Alla fattar att arbetslöshet är ett samhällsproblem, inte en brist hos enskilda individer. Det blir inte fler jobb för att fler skaffar datakörkort. &lt;BR&gt;&lt;BR&gt;

När det gäller ekologisk konsumtion är situationen annorlunda. Det finns hur många människor som helst som är redo att ta på sig världens dåliga miljösamvete. Och är man inne på det spåret finns en hel del att göra, så pass mycket att man lätt kan ägna hela dagarna åt att leva ekologiskt. Även detta är ett gammalt beprövat trick. Finns det tillräckligt många detaljer att ta ställning till kommer ingen att hinna reflektera över helheten.  &lt;BR&gt;&lt;BR&gt;

Och det finns ingen hejd på perversionerna. Runt varje miljöstation stryker ett antal självutnämnda sopspioner som kollar att folk inte kastar fel saker i fel soptunna. Det dyker upp nya superekologiska produkter som det så kallade Wagyu-köttet, från kor som fått massage varje dag, badats med gindränkta filtar och matats med öl, som kostar 1500 spänn kilot. Och då har jag inte ens nämnt Adbusters sneakers. &lt;BR&gt;&lt;BR&gt;

Det är dyrt också. Om du inte tror mig kan du alltid prova att köpa all din mat på någon  ekologiska specialbutik. Det är så dyrt att vi riskerar en återgång till en feodal samhällsordning där rika människor äter helt annan mat än fattiga som varken har tid eller råd att handla ekologiskt. &lt;BR&gt;&lt;BR&gt;

För du har säkert redan fattat att det handlar om att tjäna pengar. Om exempelvis Arla brydde sig om miljön skulle all mjölk vara ekologisk. Nu gör de inte det. Det bryr sig bara om dina pengar. Det finns ekologiska varor eftersom det går att tjäna pengar på sådana. Och som alltid annars är din möjlighet att påverka precis lika stor som din plånbok. &lt;BR&gt;&lt;BR&gt;

Men är du fortfarande peppad, har lite dåligt samvete och en del pengar över, så varsågod. Det är från och med nu upp till dig att:&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;

* Köpa rätt sorts mjölk eftersom det är ditt fel att det inte alltid är så roligt att vara ko. &lt;BR&gt;
* Sortera och ta med dig skräp till miljöstationen eftersom det är ditt fel att producenten använt onödiga förpackningar.  &lt;BR&gt;
* Välja rätt sorts läsk eftersom det är ditt fel att vissa bryggerier ser till att fackligt aktiva råkar ut för olyckor. &lt;BR&gt;
* Använda en viss sorts fotbollar eftersom ditt fel att även barn måste arbeta på fabrik i vissa delar av världen. &lt;BR&gt;
* Inte slänga ditt gamla kylskåp hursomhelst eftersom det är ditt fel att någon hällt i ett ämne som bidrar till att 3.6 eskimåer drunknar dagligen. &lt;BR&gt;&lt;BR&gt;

Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst, men jag har varken tid eller råd med det.&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;

Ha det så kul!&lt;BR&gt;
/Hilton Friedman</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Sun, 07 Jan 2007 17:11:26 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>No Music Day</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=66</link>
            <description>Som du säkert redan vet är det &lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.nomusicday.com&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;No Music Day&lt;/a&gt; 21 november. Vi tillägnar hela denna dag till The Klaxons.</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Mon, 20 Nov 2006 22:49:34 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Högdalen - Detroit - Berlin</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=65</link>
            <description>Sommaren är här och din pod är proppfull med låtar från mer eller mindre obskyra tyska skivbolag som K2, Freude-am-Tanzen och Mobilee. Vår hus-DJ Rektor Selektor har rotat fram några odödliga Soul-klassiker ur sina skivbackar, bara för att visa var skåpet stått tidigare. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Phylyps &quot;Trak II&quot; (Basic Channel) &lt;/b&gt;&lt;BR&gt;
Basic Channel är historien om hur Mark und Moritz behandlar sina svåra Jeff Mills komplex med stora doser knaster, bandeko och dubbiga basgångar. Helt friska blev de inte förrän på Trak II, som satte tysk Reggae på banan en gång för alla. 
&lt;p&gt;
Att påstå att något låter lite Basic Channel är samma typ av understatement som att referera till en annan brun läsk då man dricker Icahandlarnas cola. 
 &lt;p&gt;
Trak II är sista släppet på Basic Channel, som redan då knoppat av sig. Mark und Moritz blev bland annat Rhythm and Sound och kanalen utmynnade i Burial Mix, Main Street och deras egen föregångare till K2, Chain Reaction och mycket annat. Lyssna exempelvis på Round Twos &quot;Acting Crazy&quot;, med reggaepoeten Tikiman vid mikrofonen. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;The Vision &quot;Spectral Nomad&quot; (Metroplex) &lt;/b&gt;&lt;BR&gt;
En av de vackraste hyllningar till en stad som någonsin komponerats. Ingen har vågat vänta så länge med att slänga in en closed hi-hat som Robert Hood. Det tar flera minuter innan den dyker upp i exakt rätt ögonblick bakom den hypnotiskt malande rösten; Detroit, Detroit, Detroit.
&lt;p&gt;
Hood är en av originalmedlemmarna i Underground Resistance. Hans egen produktion är dock betydligt mer lågmäld och melankolisk. Lyssna gärna på Wandering Endlessly (M-Plant) eller det kanske något utdaterade men stilbildande albumet &quot;Minimal Nation&quot; (Axis). 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mike Ink &quot;Gelb&quot; (Studio 1) &lt;/b&gt;&lt;BR&gt;
Wolfgang Voigt, mer känd som Mike Ink, roade sig under många år med att släppa skivor utan egentlig avsändare med låtar utan namn. Istället fick skivorna varsin färg.
&lt;p&gt;
Gul är inte den första av Mike Inks tio färger, men kanske den mest representativa. Ryktet påstår att Mike brukade spela in flera timmars musik på sin DAT och sedan åka runt med bilen, lyssna och klippa ut de bästa bitarna. 
&lt;p&gt;
Samtidigt gav Mike och brorsan Reinhardt ut en hel del skumma saker på bolaget Profan, som dessutom hade de snyggaste etiketterna någonsin. Musiken varierade mellan slö acid, Massive Attack covers, baklängesdisco och sånger av Mike Inks schlageralias Grungerman.  
&lt;p&gt;
Efter ett tag tröttnade Mike Ink på att bara släppa egna och brorsans  grejer, och startade skivbolaget Kompakt tillsammans med kompisarna Michael Mayer och Jürgen Paape. Resten är, som det brukar heta, historia (Och ja. Vi vet att de är från Köln).
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Anton Waldt &quot;Realpolitik&quot; (V-Records) &lt;/b&gt;&lt;BR&gt;
Anton är redaktör på fina tyska tidskriften De:Bug och har mig veterligen bara släppt två skivor. Realpolitik låter som om du sitter på balkongen en regnig höstkväll och någon spelar sina bästa House-tolvor i lägenheten bredvid. 
&lt;p&gt;
Jag hoppas Jenas house-kungar Wighnomy Brothers bjuder Anton på öl varje gång de träffar honom. Det är dom liksom skyldiga.  
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Maurizio &quot;6&quot; (M) &lt;/b&gt;&lt;BR&gt;
6 är troligen det bästa som någonsin graverats i vinyl. Nuff Said. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Model 500 &quot;Starlight&quot; (Metroplex) &lt;/b&gt;&lt;BR&gt;
Det finns de som påstår att Juan Atkins uppfann techno. Andra menar att han är Gud. Det kanske är att gå lite väl långt, men Atkins har hursomhelst varit en levande legend enda sedan Cybotrons &quot;Alleys Of Your Mind&quot; 1981. 
&lt;p&gt;
På den här skivan säljer han dessutom sin svarta själ till en vit snubbe från Kreuzberg. Baksidans Moritz-mix är ännu djupare än framsidan. Och vill du ha fler bevis på att Berlin och Detroit fortfarande är kära behöver du bara lyssna på Carl Craigs version av Rhythm &amp; Sounds &quot;Poor People Must Work&quot;
&lt;p&gt;
Det tar en hel livstid att sätta sig in i Juan Atkins samlade produktion, men Starlight är en mycket plats att börja. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Acid Jesus &quot;Radiation&quot; (Klang) &lt;/b&gt;&lt;BR&gt;
I mitten av 90-talet var Tyskland en populärkulturell öken. Kraftwerk hade låst in sig i sin studio för länge sen, Fassbinder var död och Blixa Bargeld fullt upptagen med att skjuta heroin och spela basfiol i Nick Caves kompband. 
&lt;p&gt;
Så ser det inte ut längre. Numera kommer all kultur av värde från Tyskland. Acid Jesus är Alter Ego med hela världen och Prenzlauer Berg allt Lower East Side någonsin drömt om att vara. Tack vare Radiation är Tyskland numera så självklart att ingen ens skrattar åt Rudivöllermustacher längre. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Blumfeld &quot;Tausend Tränen Tief&quot; (Rough Trade) &lt;/b&gt;&lt;BR&gt;
Om inte Hamburgs Ian Brown, Dj Koze, spelat den här märkliga balladen över Steve Bugs &quot;Loverboy&quot; hade Justus Köhncke och Andreas Dorau aldrig blivit kära, ingen hade velat mixa om hela 2Raumwohnungs katalog och Superpitcher hade aldrig behövt sälja sin folka för att åka till den där inställda spelningen i Stockholm. 
&lt;p&gt;
Det sägs att Heiko Voss kommer att gästa allsång på Skansen i sommar. Vi ses där!
</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Fri, 07 Jul 2006 08:35:19 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>         E.I.N.A.R</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=64</link>
            <description>Einar Brown, av sina politiskt korrekta belackare kallad &quot;Parafrasryttaren&quot;, har valt ut en samling viktiga utländska texter och översatt dem till svenska. Syftet är som vanligt att behandla ganska banala frågor som viktiga affärsmässiga överväganden samt att presentera djupa filosofiska grubblerier på ett fullkomligt idiotiskt sätt. 

&lt;p&gt;Först ut är förordet till boken Anti-Oedipus av Gilles Deleuze och Felix Guattari, mera kända som D&amp;G. 

&lt;p&gt;Själva boken är helt obegriplig. Den består av abstrakta psykoanalytiska glosor sammanfogade med hjälp av den så kallade &quot;cut-upmetoden&quot;, ett stilgrepp  de lånat av den store hjälten William Burroughs. Författarna tagit en avhandling i psykologi (troligtvis Lacan), klipp ut ord, lagt till några egna som; &quot;maskin&quot;, &quot;organ&quot; och &quot;rövknull&quot;, kastat upp orden i luften för att sedan klistra upp dem i mer eller mindre slumpmässig ordning.

&lt;p&gt;Denna bok, som för övrigt är världens mest sålda (och minst lästa i förhållande till upplaga) filosofiska verk, hade passerat obemärkt förbi om det inte vore för att den franske läderbögen Michel Foucault under en avtändning funnit en djupare mening i texten. Foucault blev så till sig att han beslöt sig för att skriva ett förord där han berättar vad boken egentligen handlar om. Han kallar den &quot;en guide till en anti-fascistisk livsstil&quot;.  

&lt;p&gt; Einar vill poängtera att han inte ger några som helst garantier beträffande översättningens akademiska värde. Han sysslar inte med sånt. Einar är konstnär och gör covers, remixer och versioner. Om du letar efter sanningen har du hamnat på fel skola. 

&lt;p&gt;Hursomhelst. Här är texten:

&lt;p&gt;I Europa under åren 1945-1965 härskade ett visst sätt att tänka korrekt, en viss politisk diskurs, en viss etik hos de intellektuella. Det gällde att vara kompis Marx, att inte låta sina drömmar irra iväg allt för långt ifrån Freud och att behandla teckensystemet – signifienten – med största respekt. Dessa tre kriterier utgjorde måttet på sanning för alla de som ägnade sig åt den märkliga sysselsättningen att skriva och uttala sig om vår tid och om oss själva. 

&lt;p&gt;Sedan följde fem hastiga, passionerade, triumferande, mysteriska år. Vid portarna till vår värld rasade vietnamkriget, maktens första stora bakslag. Men vad hände egentligen här, innanför murarna? En kombination av revolutionär och antirepressiv politik? Ett tvåfrontskrig emot social exploatering och psykisk repression. En libidinös svallvåg kanaliserad av klasskamp? Kanske. Det är hursomhelst denna dualistiska tolkning som slagit sina klor i dessa års  händelser. Drömmen som mellan första världskriget och fascismen kastat sin förtrollning över de flummigaste delarna av Europa – Wilhelm Reichs Tyskland och surrealisternas Frankrike - hade återvänt och satt eld på verkligheten: Marx och Freud i samma glödande flamma. 

&lt;p&gt;Men är det verkligen vad som hände? Hade trettiotalets utopiska projekt återupptagits, fast den här gången på den världshistoriska arenan? Eller var det snarare så att den politiska kampen inte längre följde det recept den marxistiska traditionen föreskrivit? Att begäret inte längre lät sig tolkas med hjälp av freudiansk teknologi? Det är sant att de gamla fanorna restes, men kampen skiftade och spreds till nya zoner

&lt;p&gt;Anti-Oedipus visar först och främst hur mycket mark som vunnits. Men den gör mer än så. Den sparar ingen tid när det gäller att dissa gamla idoler, även om den har en hel del skoj tillsammans med Freud. Och viktigast av allt, den motiverar oss att gå vidare. 

&lt;p&gt;Det vore ett misstag att läsa Anti-Oedipus som det nya teoretiska referensverket. Du vet en sån där omhuldad teori som äntligen förklarar allt, totaliserar och skapar tillförsikt, en sån som de säger att vi behöver så väl i vår hopplösa tid av skingring och specialisering. Det vore ett misstag att leta efter en &quot;filosofi&quot; bland överflödet av nya idéer och häpnadsväckande koncept.

&lt;p&gt;Anti-Oedipus är ingen flashig Hegel. Anti-Oedipus är konst i samma betydelse som &quot;erotisk konst&quot;. Till synes abstrakta formuleringar – om mångfalder, flöden, arrangemang, kopplingar, analyser av begärets relation till verkligheten och till den kapitalistiska maskinen – levererar svar på konkreta frågor. Frågor som undrar hur, inte varför, vi ska gå vidare. Hur för vi in begär i våra tankar, handlingar och diskurser? Hur kan och måste begäret utveckla sina krafter inom den politiska domänen? Hur intensifierar vi begär medan vi  störtar av den rådande ordningen?
&lt;br&gt;Ars erotica
&lt;br&gt;Ars theoretica
&lt;br&gt;Ars politica

&lt;p&gt;Anti-Oedipus varnar för tre fiender. Dessa har inte samma styrka, utgör inte lika allvarliga hot, och attackeras på olika sätt i boken. De två första utgör taktiska problem, medan den tredje snarare är av strategisk natur:

&lt;p&gt;1. De politiska asketerna, de sorgliga militanta, teorins terrorister. De som försöker konservera politiken och den politiska diskursen. Revolutionens byråkrater och Sanningens tjänstemän.

&lt;p&gt;2. Begärets ynkliga teknologer - psykoanalytiker och semiologer av vart enda tecken och symptom - de som försöker reducera begärets myllrande till den dubbla lagen om struktur och brist. 

&lt;p&gt;3. Sist men inte minst, den farligaste fienden, fascismen. Och inte bara den historiska fascismen – Hitlers och Mussolinis fascism som så effektivt lyckades mobilisera massornas begär – utan också fascismen inom oss alla, i våra huvuden och i vårt dagliga beteende. Snuten i din skalle. Fascismen som får oss att älska makt och att begära det som dominerar och exploaterar oss.  

&lt;p&gt;Jag hoppas författarna förlåter mig för att jag hävdar att Anti-Oedipus är en bok om etik, den första boken om etik som skrivits i Frankrike på mycket länge. Detta förklarar kanske varför boken nåt ut till så många att anti-oedipal blivit en livsstil, ett sätt att tänka och leva. Ett sätt att undgå att förvandlas till fascist även om (eller kanske särskilt när) man tror sig vara en militant revolutionär. 

&lt;p&gt;Hur befriar vi vårt tal och våra handlingar, våra hjärtan och våra nöjen, från fascism? Hur blir vi kvitt fascismen som grott in i vårt dagliga beteende? De kristna moralisterna sökte fördriva köttet som lurar djup inne i själens avgrunder. Deleuze och Guattari jagar minsta spår av fascism i kroppen.

&lt;p&gt;För att ge lite lagom cred till Saint Francis de Sales kan vi kalla Anti-Oedipus en introduktion till en icke-fascistisk livsstil.  

&lt;p&gt;En livsstil som utmanar alla former av fascism, befintlig och annalkande, kräver att antal principer. Om jag fick i uppdrag att förvandla den här fantastiska boken till en manual eller guide till vardagslivet, skulle jag summera principerna så här:

&lt;p&gt;* Befria politiska handlingar från konsensushets och totaliserande paranoia. 

&lt;p&gt;* Låt tankar, handlingar och begär flöda genom spridning, sammanblandning och splittring. Inte genom indelningar eller pyramidformade hierarkier. 

&lt;p&gt;* Var olydig mot negativitetens gamla kategorier – lag, begränsning, kastration, brist – som det västerländska tänkande så länge ansett vara heliga, som en form av makt eller tillträde till verkligheten. Föredra det som är positivt och mångfaldigt, skillnad framför likformighet, flöden framför enheter, mobila arrangemang framför system. Inse att det produktiva är nomadiskt, inte stillastående.

&lt;p&gt;* Tro inte att du behöver vara dyster bara för att du är militant och det du kämpar emot är avskyvärt. Det är när du kopplar begär till verkligheten (och inte flyr in i olika former av representation) som den revolutionära kraften uppstår. 

&lt;p&gt;* Använd inte ditt tänkande till att skapa en politisk praktik kring Sanning. Låt inte heller politiska aktioner misskreditera tänkandet. Använd istället politisk praktik till att intensifiera tänkandet och använd analyser till att öka antalet former och domäner för politiska aktioner. 

&lt;p&gt;* Kräv inte att politiken ska återupprätta individens rättigheter, såsom filosofin definierat dem. Individen är en produkt av makt. Vad som behövs är en av-individualisering genom mångfaldigande och ersättning, ett myller av kombinationer. Gruppen får inte vara ett organiskt kitt som binder samman rangordnade individer. Den måste istället generera av-individualisering

&lt;p&gt;* Låt dig inte förföras av makt

&lt;p&gt;Jag skulle vilja hävda att Deleuze och Guattari bryr sig så lite om makt att de försöker neutralisera makten som är kopplad till deras egen diskurs. Därav alla lekar och fällor som är spridda i boken och som ger varje översättare en rejäl prövning. Men det rör sig inte om de vanliga retoriska fällorna, den typen som försöker övertala läsaren och få henne att byta sida utan att hon är medveten om manipulationen. 

&lt;p&gt;Fällorna i Anti-Oedipus är istället byggda av humor. Den innehåller massor av tillfällen att hetsa upp sig, lämna texten och slå igen dörren efter sig. Boken får oss läsare att tro att allt är en rolig lek, trots att den behandlar en extremt allvarligt uppgift: att spåra upp och förgöra alla former av fascism, från den enorma variant som omringar och krossar oss till de mer triviala former som förgiftar våra vardagsliv med sin tyranniska bitterhet. 

  </description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Tue, 09 May 2006 08:29:37 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Study Global Flunk Local</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=63</link>
            <description>&lt;p&gt;Det är många som hör av sig till skolan och undrar saker i still med &quot;vad vi är för jävla puckon&quot;. Till alla er därute som av någon anledning missat detta rätt uppenbara faktum låter vi härmed meddela:

&lt;p&gt;Vi är en skola. 

&lt;p&gt;Med anledning av detta kommer vi att presentera smakprov ur vår digra kurskatalog. Först ut är kursen Affärsetik om 10 poäng. Vi erbjuder vissa möjligheter att studera på distans. Hör av dig till&lt;br&gt;&lt;br&gt; &lt;a href=&quot;mailto:studyglobalflunklocal@hogdalen.biz.&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;studyglobalflunklocal@hogdalen.biz.&lt;/A&gt; 

&lt;h2&gt;Affärsetik 10p&lt;/h2&gt;

&lt;p&gt;Mot bakgrund av en allmän introduktion till etikämnet analyseras inom denna kurs inflytelserika formuleringar av normativ affärsetik. Här återfinns frågor om grunderna för affärsdrivande personers (o)moraliska ansvar och vari detta består. Kursens syfte är att med hjälp av litteratur- musik- och filmstudium samt olika typer av &quot;färdighetsträning&quot; ge ökad förmåga till kritisk etisk analys av beslutsfattande i livet.


&lt;h2&gt;Kurslitteratur&lt;/h2&gt;

&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.ellroy.com&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;James Ellroy &quot;En amerikansk myt&quot;&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
En bok om trippla lojaliteter. Minst. 
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Martin_Amis&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Martin Amis &quot;Pengar&quot;&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
En vacker hyllning till en fet, ful missbrukare som hatar människor. 
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.levity.com/corduroy/camus.htm&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Albert Camus &quot;Främlingen&quot;&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
En bok för alla som någon gång velat tatuera &quot;Fuck The World&quot; över halsen. 
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://troploin0.free.fr/&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Gilles Dauvé &quot;För en värld utan moral&quot;&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
Du kommer inte att hålla med Dauvé om allt. Du kommer inte ens att hålla med dig själv om allt. Särskilt inte dig själv. Communism Knows No Monsters. 
Köp eller lada ner boken hos &lt;a href=&quot;http://www.riff-raff.se/vd/&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Riff-Raff&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.geocities.com/thenietzschechannel/&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Nietzsche &quot;Moralens genealogi&quot; &lt;/b&gt;&lt;/a&gt;&lt;br&gt;
Nietzsche är något av affärsetikens motsvarighet till Kraftwerk. Du har hört honom förut hos många, många andra. 
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.houellebecq.info/english.php3&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Michel Houellebecq &quot;Plattform&quot;&lt;/a&gt;&lt;/b&gt; &lt;br&gt;
Vi vet (fortfarande) vad du gjorde förra sommaren. 
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;a  class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http:// http://www.heidifleiss.com/&quot;&gt;Heidi Fleiss &quot;Pandering&quot;&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
Bordellmamman i Hollywood har låtit sin grafittimålande lillebror designa boken. Hotellnotor och skinnimitationer rules!
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.msu.edu/user/svoboda1/taxi_driver/&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Taxi Driver&lt;/a&gt;&lt;/b&gt; &lt;br&gt;
Hann du tänka &quot;nej, nu gick han för långt&quot; innan filmen var slut första gången du såg den?
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.homepageofthedead.com/&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Dawn of the Dead&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
Vad krävs för att du ska börja döda folk som inte är som du?
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.imdb.com/title/tt0124198/&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Very Bad Things&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
Det ena leder till det andra leder till...
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.imdb.com/title/tt0290673/&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Irrevisible&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
Skulle någonting bli bättre om livet gick att rewinda?
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.discogs.com/label/Studio+1&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Mike Inks Studio 1 serie&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
Soundtracket till din moral. Ska helst spelas upp på bilstereo i rätt ordning. 
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://thepiratebay.org/details.php?id=3309106&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Pulp &quot;This Is Hardcore&quot;&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
Låt Sheffields finaste viska hemligheter i ditt öra. 
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.intuit-solar.com/artists/detroit_grand_pubahs.html&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Vad som helst med Detroit Grand Phubas&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
Vi kan göra smörgåsar. 
</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Wed, 19 Apr 2006 11:05:57 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Det började med hasch på skolresan</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=62</link>
            <description>&lt;b&gt;Vi får många brev och telefonsamtal från oroliga och arga föräldrar. De menar att vi förleder deras barn och att vår verksamhet är en inkörsport till missbruk och kriminalitet.&lt;/b&gt;
&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;
Särskilt besvikna är föräldrarna för att deras söner och döttrar börjat läsa affärslitteratur, sedan de gått kurser här på skolan. 
&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;
Men är det här med affärslitteratur egentligen så skadligt? Vi har låtit vår expert på området, Hilton Friedman, läsa två av de senaste åren allra hetaste titlar, &lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.freakonomics.com&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Freakonomics&lt;/a&gt; och &lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.doyouworkforapsychopath.co.uk&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;The Corporation&lt;/a&gt;. 
&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;
Freakonomics, av Steven D Levitt och Stephen J Dubner, innehåller en hel del intressanta iakttagelser. Bland annat får vi veta vad det är för likhet mellan sumobrottare och lärare och att det inte är hårdare tag utan fria aborter som fått brottsligheten i USA att sjunka. 
&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;
1973 försöker den unga, fattiga och alkoholiserade Jane Roe få tillstånd att göra abort, något som på den tiden var förbjudet i de flesta delstater. Roe har redan adopterat bort sina två första barn och känner att hon kommer att kunna ta hand det här barnet heller.  
&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;
Fallet går upp i högsta domstolen. Roe vinner, vilket inte innebar någon förändring för just henne eftersom rättegången tagit så lång tid att hon hunnit både föda och adoptera bort även detta barn. Däremot får domen omfattande konsekvenser för andra kvinnor. Högsta domstolen ger inte bara Roe, utan alla kvinnor, rätt att göra abort. De som befinner sig i Roes situation och har goda skäl att misstänka att de inte skulle klara av att ta hand om ett barn, får nu en möjlighet att välja. 
&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;
En generation senare inträffar något som ibland förklaras med hårdare tag eller bättre ekonomi eller strängare vapenlagar eller en kombination av ovanstående. Brottsligheten sjunker. Riktigt jävla rejält. 
&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;
Freakonomics innehåller dessutom en ambitiös redogörelse för varför folk heter som de gör. Namn säger ju som bekant en hel del. Om föräldrar, inte minst. Freakonomics listar vilka namn som är vanligast på barn till rika, fattiga, högutbildade, lågutbildade, vita och svarta. Jag noterar att Amerikas motsvarigheter till Ronny, Conny och Johnny är Cody, Brandon och Travis och att de ultimata medelklassnamnen är Alexander och Alexandra, precis som här. 
&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;
Så här långt innehåller boken ingenting som gör att den bör brännas på bål utanför den lokala föräldraföreningens lokaler. Men sedan blir det värre. Författarna ger sig nämligen på narkotikahandeln. 
&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;
Det börjar med en rätt harmlös historia om varför langare så ofta bor hos sina mammor. Men detta säger nog mer om var författarna brukar köpa sitt röka än om vad narkotikahandlare i allmänhet har för bostadssituation. Sedan följer ett parti som jag förstår upprör många föräldrar. 
&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;
Författarna konstaterar att langare sköter sin verksamhet precis som vilket andra företagare, i vilken annan bransch som helst. No Shit Shylock. Hur skulle det annars gå till? Business är alltid business. Detta borde ekonomer om några känna till 
&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;
Så jag förstår de starka reaktionerna. Det är nästan så att jag själva famlar efter dunken och tändstickorna. Det spelar ingen roll om du säljer ekologiska skor, lyftkranar eller rökheroin. Pengar varken luktar, tänker eller känner. Framförallt bryr de sig inte om vad du säljer. Detta vet alla redan och det är högst oansvarigt att underskatta sina unga läsare genom att presentera så banala slutsatser som sensationella avslöjanden.
&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;
Detta för oss in på nästa bok, The Corporation, av Joel Bakan. En trevlig och välskriven historia om hur företaget växt fram och hur det fungerar. Även i denna bok presenteras ett hyfsat självklart fenomen som en märkvärdig upptäckt. Bakans tes är nämligen att företag beter sig precis som psykopater. De kan verka trevliga på ytan, men egentligen är de fullkomligt hänsynslösa typer som gör vad som helst för egen vinning. 
&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;
Jag är ledsen Bakan, men det här är ingen nyhet för någon som någonsin haft ett riktigt jobb. Den stora faran med affärslitteratur är att den genomsnittlige författaren lever i en låtsasvärld där man aldrig behöver gå upp fem på morgonen för att åka till ett vidrigt ställe där det finns en tydlig baktanke med allt som händer. Särskilt med de få saker som råkar vara trevliga. 
&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;
Som alltid förespråkar jag dock Harm Reduction framför hårdare tag. Om du är en hyfsat stabil person, befinner dig i en trygg miljö och läser affärslitteratur tillsammans med goda vänner eller någon lärare här på skolan, är risken att råka illa ut försvinnande liten. Men se upp! Det finns många författare därute som förpackar rena självklarheter i sensationella förpackningar och säljer dem till överpriser. 
&lt;BR&gt;
&lt;BR&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;Hilton Friedman&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;
&lt;BR&gt;
&lt;BR&gt;</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Mon, 27 Feb 2006 12:28:00 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Globala skummraskaffärer</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=61</link>
            <description>Do you have a communicable disease, physical or mental disorder, or are you a drug abuser or addict?
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Have you ever been arrested or convicted for an offense or crime involving moral turpitude or a violation related to a controlled substance; or been arrested or convicted for two or more offenses for which the aggregate sentence to confinement was five years or more; or been a controlled substance trafficker; or are you seeking entry to engage in criminal or immoral activities?
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Have you ever been or are you now involved in espionage or sabotage; or in terrorist activities; or genocide; or between 1933 and 1945 were you involved, in any way, in persecutions associated with Nazi Germany or its allies?
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Are you seeking to work in the United States; or have you ever been excluded and deported; or been previously removed from the United States; or procured or attempted to procure a visa or entry into the United States by fraud or misrepresentation?
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Have you ever detained, retained or withheld custody of a child from a U.S. citizen granted custody of the child?
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Have you ever been denied a U.S. visa or entry into the United States or had a U.S. visa canceled?
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Have you ever asserted immunity from prosecution?
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Om du svarat nej på samtliga ovanstående frågor, var vänlig kontakta din lokala affärsskola innan du reser någonstans</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Thu, 29 Sep 2005 17:55:22 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>No, you cant die from insomnia</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=60</link>
            <description>Piratbyrån har tillsammans med det nystartade bokförlaget &lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.roh-nin.net&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Roh-nin&lt;/a&gt; släppt en bok om piratkopiering. Din favoritskola bidrar med en högst anspråkslös liten &lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.hogdalen.biz/index.php?view=articles&amp;id=39&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt; text&lt;/a&gt;. &lt;br&gt;&lt;br&gt;

Om det här är det roligaste som hänt upphovsrätten sedan Noel Gallagher tvingade Industrin att förstöra en hel upplaga av Smurfhits ska vi låta vara osagt. Läs själv och bilda dig en egen uppfattning. &lt;br&gt;&lt;br&gt;

Vår egen dynamiska inställning till upphovsrätt hittar du  på &lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.hogdalen.biz/index.php?view=articles&amp;cat=1&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;anslagstavlan&lt;/a&gt; vid rektorsexpeditionen. </description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Mon, 18 Jul 2005 21:15:09 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Hunter S Thompson 1937-2005</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=59</link>
            <description>&lt;br&gt;En del av allt det där du gjorde lever vidare på en liten affärskola i södra Stockholm. &lt;br&gt;&lt;br&gt;

Vila i frid &lt;a  class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.hogdalen.biz/index.php?view=articles&amp;id=38&quot;&gt;Dr Gonzo&lt;/a&gt;</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Mon, 21 Feb 2005 10:28:29 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>God jul snutkultur!</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=58</link>
            <description>Aldrig får man vara ifred. Här sitter jag i skenet från Ernst Kirchsteigers julvaka och har just meckat mig en rejäl macka, när kontantkortstelefonen, internt kallad &quot;Business Hotline&quot;, ringer. &lt;br&gt;&lt;br&gt;

– Hallå? &lt;br&gt;
– Tjena, det är Hasse. &lt;br&gt;
– Eeehh, hej Hans. &lt;br&gt;
– Hur går det med redovisningen? &lt;br&gt;
– Fan, Hasse. Jag har haft det lite trassligt. Du skulle inte kunna... &lt;br&gt;
– Nåväl, strunta i det nu. Jag har ett generöst erbjudande som kanske kan intressera dig. &lt;br&gt; 
– Jaha. &lt;br&gt;
– Vi ska följa med Ravekomissionen på torsdag och filma när dom jobbar. Problemet är att det är långt ifrån säkert att dom där tomtarna haffar nån. Och utan gripanden blir det ingen bra teve. &lt;br&gt;
– Ok? &lt;br&gt;
– Men fattar du trögt? Jag behöver nån som becknar piller på Kickis. &lt;br&gt;
– Riktiga piller? &lt;br&gt;
– Tro fan det. &lt;br&gt;
– Men jag kommer ju att torska. &lt;br&gt;
– Kom igen. Ringa narkotikabrott. Det är ju knappt med på skalan. &lt;br&gt;
– Men... &lt;br&gt;
– Men du kanske hellre vill hosta upp mina trettio lax? &lt;br&gt;
– Trettio? &lt;br&gt;
– Tänkte nästan det. Du har till på torsdag på dig. Annars blir du filmstjärna. &lt;br&gt;
– Du kan inte göra så här mot en polare. &lt;br&gt;
– Just watch me. Nu kanske du lär dig att hålla ordning på redisarna i fortsättningen. God jul. &lt;br&gt;
– Hallå, lägg inte på då. Faan. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Nu är goda råd dyra. 30 papp till på torsdag. Fan ska jag göra? Finns egentligen bara tre alternativ. Försöka få en ny redis med den gamla som säkerhet. Tyvärr kommer ingen att gå på den enkla. Eller köpa beskydd av nån som är ännu tuffare än Hasse. Finns bara en sån och det är Leffe. Men han är lite väl tuff och lite väl dyr. Sen har vi ju alltid den vanliga lösningen. Skita i det och hoppas att problemet försvinner av sig själv. 
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Efter en stunds moget övervägande beslutar jag mig för det sista alternativet. Ska precis ta mig an den saftiga mackan då det ringer. Igen. Tvekar en stund, men vafan. Det kan ju knappast bli värre än det redan är. 
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
– Hallå? &lt;br&gt;
– Tjena, det är Leffe. &lt;br&gt;
– Eeeehh, hej Leif. &lt;br&gt;
– Jag har en bra och en dålig nyhet. &lt;br&gt;
– Ok. &lt;br&gt;
– Dom där fyrtio du är skyldig Hasse, du kan ge dom till mig istället. &lt;br&gt;
– Men det var ju trettio nyss? &lt;br&gt;
– Ser jag ut som en kille som jobbar gratis? &lt;br&gt;
– Vafan, Leffe... &lt;br&gt;
– Eller vänta förresten. Båda nyheterna är bra när jag tänker efter. Riktigt jävla bra. Du behöver inte betala. Jag har nämligen kommit på en grej &lt;br&gt;
– Jo tack, jag vet. Hasse har berättat. Jag ska vara på Kickis på torsdag. &lt;br&gt;
– Nej, nej. Det här är bättre. Vi ska börja begå riktiga brott när vi spelar in rekonstruktionerna. Eller rättare sagt, DU ska begå riktiga brott. &lt;br&gt;
– Men allvarligt, är det verkligen så smart? &lt;br&gt;
– Vattentätt. Vi klär ut ett gäng praktikanter i tv3-kläder. Så får dom springa runt med kamera och mic. Kommer det nån och jiddrar säger vi att vi är från teve. Funkar alltid. Vi kan till och med låna upp en snutbil och några uniformer från rekvisitan. &lt;br&gt;
– Men, alltså...&lt;br&gt;
– Så splittar vi bytet 90/10. Jag behåller såklart din del tills vi är kvitt. Och du. Det här stannar mellan oss. &lt;br&gt;
– Vadå, har du inte sagt nåt till Hasse?&lt;br&gt;
– Du vet hur det är. Tre kan bevara en hemlighet om två av dom är döda.&lt;br&gt; 
– Jo, det är klart.&lt;br&gt; 
– Sen säljer vi av filmen till teve. Det är ju onödigt att göra rekonstruktion av rekonstruktionen.&lt;br&gt; 
– Men du kan ju inte spela in på riktigt fattar du väl. Jag kommer att knasa. Nån granne, gammal klasskompis eller tjejen på Konsum ringer tipstelefonen direkt dom känner igen mig.&lt;br&gt; 
– Va inte så gnällig. Det är högst symboliska straff för egendomsbrott nuförtiden. Den voltan gör du hängandes armkrok på skithuset som Martinsson brukar säga. Go jul grabben!&lt;br&gt;
– Men hallå? Hallå!
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Fuck. Julen är förstörd. Men om jag ska sälja ut fullständigt tänker jag åtminstone göra det med stil. Fram med telefonen. Mackan får vänta. 
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
– Ja, hallå. Kan du koppla mig till Global Cops redaktionen. </description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Sat, 25 Dec 2004 14:11:40 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Permanent Vacation</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=57</link>
            <description>Vi har fått sommalovet att sträcka sig ända fram till jul. Detta firar vi med att presentera de två sista avsnitten ur &lt;a  class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.hogdalen.biz/index.php?view=articles&amp;id=44&quot;&gt;följetången&lt;/a&gt;</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Sun, 19 Dec 2004 18:11:40 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Supersize Us</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=55</link>
            <description>&lt;br&gt;&lt;br&gt;Vi vill bara meddela att det är hög tid att fortsätta &lt;a  class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.hogdalen.biz/index.php?view=articles&amp;id=44&quot;&gt;sommarlovsföljetången&lt;/a&gt; (som alltid i samarbete med &lt;a  class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=52&quot;&gt;Chuck Norris Action Jeans&lt;/a&gt;). </description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Sun, 12 Dec 2004 11:20:27 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Hard Rock Café Högdalen</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=53</link>
            <description>&lt;br&gt;&lt;br&gt;Det verkar som om den är avgjord nu. Kulturkampen. Vi trodde nog att det skulle stå mellan  McDonalds, Dressmann och Ben &amp; Jerry. Men Hard Rock Café bröt sig ur klungan och spurtade starkt. Det började med att det fina gamla hotellet i Madrid, där rektorn och hans vänner nyligen skrev ett manus, förvandlades till ett &quot;Hard Rock Hotel&quot;. Sedan kom nyheten att de öppnar ett Café på västkusten också, med en kaftan skänkt av Soundtrack of our lives sångare Ebbot Lundberg på väggen! &lt;br&gt;&lt;br&gt;

Det är bara att acceptera läget och göra det bästa av situationen. Vi har därför nöjet att tillkännage att vi öppnar ett Hard Rock Café i Högdalen till våren. Ett tag tänkte vi köra i Dressmanns gamla lokaler för att ge dom på käften ännu en gång. Men valet föll givetvis till slut på Högdalstippen (den närmaste alltså, den längst bort ligger i ärlighetens namn snarare i Hökarängen). &lt;br&gt;&lt;br&gt;

Det blir cross over käk, hamburgertallrikar kryddade med lokala råvaror från kolonilotterna nedanför (vi kan av juridiska skäl inte avslöja mer om detta), gästkockar från kinakrogen, dj:s från &lt;a  class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.hundratjugofyra.com&quot;&gt;hundratjugofyra.com&lt;/a&gt;, föreläsningar av rektorn, skateboardtävlingar, diktläsning med poeten Lorenzo Lamas, massor av Thåström-nostalgia (ja, han är från Högdalen, så inga vilseledande rykten i gästboken), reunion för det legendariska bandet &quot;Stig Dagermans Garage&quot;, tipspromenader mellan gropen, soc och systemet och sist men inte minst en nypremiär för den fina gamla rodelbanan som slingrar sig ner för tippen. &lt;br&gt;&lt;br&gt;

Men vad ska vi ha på väggarna? Det enda som känns helt givet är ett par &lt;a  class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=52&quot;&gt;Chuck Norris Action Jeans&lt;/a&gt; (han kanske kan komma på premiären också?). Vi behöver din hjälp att komma på fler attiraljer att hänga på väggarna (men hoppa över &lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.kaftanworld.com&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;kaftanerna&lt;/a&gt;). Maila förslag till:&lt;br&gt;&lt;br&gt;

&lt;a href=&quot;mailto:hardrock@hogdalen.biz&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;hardrock@hogdalen.biz&lt;/A&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;

Det bästa förslaget vinner en &quot;free lunch&quot;. &lt;br&gt;&lt;br&gt;</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Tue, 07 Dec 2004 12:04:13 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Action Jeans</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=52</link>
            <description>Vi är tillbaka. Det firar vi med att hylla tre actionhjältar.&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;

&lt;h2&gt;Chuck Norris&lt;/h2&gt;
Visste du att Chuck en gång i tiden lanserade sina egna Action Jeans? Tighta, med extrem boot cut för cowboystövlarna samt en extra tygbit i grenen för att kunna sparka i splitt. Allt för att inte låta taskig klädsmak hindra honom från att ränna runt och sparka den moraliska majoritetens fiender i huvudet. Att ett genomsnittligt manus till Walker Texas Ranger får Mein Kampf att framstå som nåt Ung Vänster knåpat ihop gör kanske sitt till också (och då har vi varken nämnt det överdrivna transpirerandet eller filmhistoriens hårigaste rygg). &lt;/p&gt;&lt;/p&gt;

&lt;h2&gt;Muscles from Bruxelles&lt;/h2&gt;
Särskilt dålig är han förstås i den där filmen där han har två roller (det är en sån där fattig plot där två identiska tvillingar separeras vid födseln). Fast Bloodsport är lite skön. Främst på grund av att en av våra studenter medverkar. Han blir nedsparkad på två röda av Klådans fete kompis. &lt;/p&gt;&lt;/p&gt;

&lt;h2&gt;Steven Seagal&lt;/h2&gt;
Det värsta med Seagals filmer är alla jobbiga ljud. Varje gång han knäcker armen på nån, vilket inträffar ungefär var tionde minut, knakar det på ett oerhört enerverande sätt. Om du försökt sova medan någon i samma lägenhet kollar på en Seagalrulle vet du vad vi snackar om. &lt;br&gt;&lt;br&gt;Här är några av namnen på några av de karaktärer Seagal har spelat: Nico Toscani, Mason Storm, Casey Ryback, Jack Cole, Jonathan Cold, Travis Hunter. Vad var det för fel på Max Hardcore?&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Wed, 24 Nov 2004 12:34:12 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Ban Marriage!</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=48</link>
            <description>Det råder total förvirring kring den borgerliga institutionen &quot;Äktenskapet&quot;. Härvan började med att &lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.hogdalen.biz/index.php?view=articles&amp;id=43&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Fredrik Reinfeldt&lt;/a&gt; strök omkring på Pridefestivalen och fiskade dinkiesröster. Det finns ju trots allt en hel del homosexuella och den som vill ha deras röster måste bjuda på något. Följaktligen drogs slutsatsen att homosexuella borde få gifta sig och skaffa barn. Lite vågat kan man tycka, men Familjen är ju trots allt den främsta garanten för reproduktion av arbetskraft och småborgerliga värderingar. &lt;/p&gt;&lt;/p&gt;

Den här episoden hade troligen passerat obemärkt förbi om det inte vore för att Reinfeldts nyvunna status som queerikon krockade med en annan fin gammal borgerlig tradition, nämligen sexualmoralen. Om det nu plötsligt är åtminstone lite naturligt att människor av samma kön knullar med varandra, gifter sig och skaffar barn, var går då den nya gränsen för vad som anses vara naturligt? Omfattas polygami? Äktenskap mellan människor och djur? Samtliga möjliga kombinationer så länge alla inblandade är vuxna och frivilliga? Någon helt annanstans? Att &lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://wwwb.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,423770,00.html&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;tidelag&lt;/a&gt; inte kommer på fråga inom överskådlig framtid stod klart efter att ett antal politiker slagit näven i bordet angående detta. Men hur skulle de göra med resten? Och vad ska Gud säga?&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;

Medan de funderade kom nästa chock. Ett antal personer med något udda sexuella preferenser lanserade så kallade &lt;a class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.fringecore.com/magazine/m9-14.html&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&quot;necrocards&quot;&lt;/a&gt;. Det är en motsvarighet till såna där donationskort, där du intygar att dina organ får transplanteras om du dör. Men här är det istället själva kroppen som doneras åt &quot;post life sexual experimentation&quot;. Korten i sig innebär inte något problem eftersom även sjukvården omfattas av kopplerilagstiftningen. Det riktigt jobbiga är istället att dessa människor även kräver rätten att gifta sig och skaffa barn. Och varför inte? Det finns otaliga exempel på barn som får en trygg och anständig uppväxt trots att ena föräldern är död. &lt;/p&gt;&lt;/p&gt;

Medan borgerligheten grubblar över vilka typer av snusk som i framtiden bör anses vara naturliga och därmed garantera utövarna rätten att gifta sig och skaffa barn, lanserar vi ett förslag: &lt;/p&gt;
Förbjud äktenskapet.&lt;/p&gt; 
För alla. &lt;/p&gt;&lt;/p&gt;

</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Mon, 20 Sep 2004 11:46:10 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Veckans affärer #0104</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=47</link>
            <description>&lt;/p&gt;Vår officielle leverantör av secret datatechniques har utrustat skolan med RSS (ja, den fina oranga symbolen). &lt;/p&gt;&lt;/p&gt;Vi har också passat på att lägga till några nya länkar:&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;Ubuweb som saknar ett hundhuvud men har massor av bra texter och mystiska ljudspår med bland annat den franske suputen och situationisten Guy the Bore. &lt;/p&gt;&lt;/p&gt;Downhill Battle som är en amerikansk motsvarighet till Piratbyrån, men lite mer intresserade av musik än teknik. &lt;/p&gt;&lt;/p&gt;Polkagrisar, en informativ sida om snaskfabriken där vi alla jobbar&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;Copyriot, Jans och Rasmus blog om viktiga saker. 
</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Wed, 08 Sep 2004 11:27:53 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Astrid Reloaded</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=44</link>
            <description>Vi har nöjet att presentera en banbrytande &lt;a  class=&quot;b_url&quot; href=&quot;http://www.hogdalen.biz/index.php?view=articles&amp;id=44&quot;&gt;sommarlovsföljetong&lt;/a&gt; i samarbete med &lt;a href=&quot;http://www.magnifiction.nu&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;www.magnifiction.nu&lt;/a&gt;</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Mon, 28 Jun 2004 19:10:38 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Onkel Toms radhus</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=43</link>
            <description>Vad är mest &lt;a href=&quot;http://www.hogdalen.biz/index.php?view=articles&amp;id=43&quot;&gt;queer&lt;/a&gt;
 egentligen, vaselin eller hudkräm? Läs vidare och find out. </description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Tue, 20 Apr 2004 10:41:58 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Ohälsan</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=42</link>
            <description>Dr Google är samtidens främste patolog. Vi hoppas kunna bidra till en ytterliggare effektivisering genom denna kartläggning av våra vanligaste arbetsrelaterade &lt;a href=&quot;http://www.hogdalen.biz/index.php?view=articles&amp;id=42&quot;&gt;åkommor.&lt;/a&gt; </description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Thu, 01 Jan 2004 15:11:38 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>H.D.B.S - fan therapy center</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=40</link>
            <description>Vi har härmed nöjet att erbjuda våra studenter gratis terapi i form av en gästbok. Så välkomen till din &lt;a href=&quot;http://www.hogdalen.biz/index.php?view=gb_read&quot;&gt;skolkurator&lt;/a&gt; i cyberrymden.</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Tue, 23 Dec 2003 23:24:54 +0100</pubDate>
        </item>
        <item>
            <title>Narkotikatipset</title>
            <link>http://www.hogdalen.biz/index.php?view=news&amp;id=41</link>
            <description>Nu kan du känna lite på knarket utan att ta några större risker.

&lt;a href=&quot;http://www.hogdalen.biz/index.php?view=articles&amp;id=41&quot;&gt;Nyfiken på knark&lt;/a&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;</description>
            <author>fredrik@hogdalen.biz</author>
            <pubDate>Tue, 23 Dec 2003 16:32:29 +0100</pubDate>
        </item>
    </channel>
</rss>
